Kyrkotextil

Åsa Martinsson

Inledning till texterna

Att som textilkunnig studera kyrkotextilier utifrån den konstvetenskapiga linjen är inte så svårt. Där används termer och begrepp som är bekanta för mig. Men när jag sökte mig in i de liturgiska böckerna blev det svårare. Jag saknade bakgrunden för att förstå. Min man Martin är präst med särskilt intresse för liturgik. Det mest spännande jag varit med om var när vi korsläste varandras fackböcker. Jag fick på det sättet bakgrunden och förklaringar till de texter jag läste, och nya kunskaper. Jag ställde frågor som fick Martin att läsa sina texter på nya sätt. Och jag läste mina facktexter med nya ögon.

Vi har fortsatt våra samtal om kyrkan textilier och liturgin. Många av texterna här är resultat av de här samtalen. Så även när det står mitt namn under så har Martin stor del i dem.

Våra gemensamma studier har till stor del kommit att handla om den internationella liturgiska rörelsen under 1900-talet och dess källor, samt hur Andra Vaticankoncilet kommit att påverka mycket i tiden efter. Vad hände på kontinenten och hur landade det här hemma? Här återstår nog en del att skriva om.

Det är mest textilare och konstvetare som skrivit om de kyrkliga textilierna och det har kommit att prägla synen på dem. De betraktas som konstverk. Så såg jag också på dem i början av min verksamhet. Men ju mer jag läst och diskuterat, ju mer blir det viktigt för mig att de är plagg, något som ska bäras av människor. Det är kläder som ska bäras vid de kyrkliga ceremonierna. Plaggen kan var enkla eller mer praktfulla, beroende på var de ska brukas eller vid vilka tillfällen de ska användas.

En inspiration för mig har varit att studera de verk som kapucinernunnan Augustina Flüeler åstadkommit av liturgiska plagg och i sina böcker. Hennes arbeten var en verklig nyansats, och hon nämns nästan alltid i de större verken där man redogör för utvecklingen av paramenta, men oftast endast som en fotnot. Hon har inte fått lov att påverka så mycket som borde fått göra. Sr Augustina drev ihärdigt sin uppfattning att de liturgiska plaggen verkligen är just plagg. Det är inte symboler och utsmyckning som är det väsentliga, som om tyget vore en textil yta för att lägga konsten på, utan plaggen har en funktion, och det är den funktionen som ska framhävas.

Jag fick en uppmaning av prof Gordon Lathrop att skriva om Augusta Flüeler. Det blev till en förläsning i nätverket Leitourgia.

februari 2016

© Åsa Martinssons textilverkstad