Kyrkotextil

Åsa Martinsson

Göteborg 1995

Foto: Göran Ström

Göteborgs stift omfattar Halland, Buhuslän och en del av Västergötland. Biskopen Lars Eckerdal ville ha något som visade på hela stiftet. Och han sa: Jag tycker inte om symmetridjävulen. Något med de landskapens karaktär, klippor, ljung och vatten vill jag ha. Han sände ut en fotograf att ta bilder av klippor. Vi hade samtal både genom brev och personliga möten när han var här på ön.

Mina tankar beskrev jag så här: Jag vill att kåpans halvcirkel blir ett vackert och praktfullt tyg, som de medeltida kåporna. Sprickmönstret kommer från ett av fotona. Det är klipporna vid havet, med sina skrevor och sprickor. I en del av de mörkaste, största skimrar silvret/vattnet. I sprickorna samlas tång som blir till jord där växter, ljung och mossor, kan få fotfäste.

Efter diskussioner om brämen och skölden slutade det i enfärgade bräm och stiftets vapen på skölden.

Färgerna tog vi ut inne i domkyrkan. Då var pelarna, pilastrarna, i koret brunröda. Brämen, nederkanten på kåpan och skölden har den färgen.

I mappen för det här uppdraget finns olika stadier av ritningar med linjer, sprickor, tagna från ett av fotona jag fick. En bild ur Svenska Dagbladet gav också inspiration till färger och sprickor.

Som skiss fick biskopen den utklippta bilden av kåpan som gick att fälla ihop för att ge en bild hur den skulle bli i verkligheten. Med kommentar att så lila var det inte meningen att brämen skulle vara.

Mönsterritningen är stor. Fördelen med ett så oregelbundet mönster är att om man dragit lite fel i mönstret - och det upptäcker man mycket fort - behöver man inte ta upp utan kan rita om lite i mönstret...

Det är min "vanliga" damastkvalité men med tillägg av en del inslag som flotterar över fler trådar för att ge mer struktur av ytan.

februari 2019

© Åsa Martinssons textilverkstad