KyrkotextilÅsa Martinsson |
||
Skara 1993 |
||
Foto: Håkan Andersson |
||
I oktober 1991 fick jag en inbjudan att utföra skisser och kostnadsförslag till en biskopsskrud till Skara domkyrka. Deras avsikt var också att återuppliva traditionen från äldre tid genom att komplettera med en mässkrud. Man inbjöd ytterligare två textilkonstnärer. Och ersättningen var 5 000 kr i skissarvode. Det står inte i brevet vilka de övriga två var som bjöds in, men jag har för hand skrivit dit Anna-Lisa Kruse och Tre bäckar. Där står också Sten Kauppi, men överstruket, kanske han avböjde. För mig som uppvuxen i Västergötland var det speciellt att få en inbjudan från mitt ungdoms stift. Det var ett helt annat sätt att arbeta med biskopskåpan till Skara än det var med kåporna till Visby och Stockholm. Där kunde jag under hela tiden föra en diskussion med biskopen och på så sätt arbeta fram kåporna i en dialog med beställaren. Skissen till Skarakåpan var jag tvungen att göra helt färdig inför presentationen. Alltsammans och hela utformningen måste vara alldeles klar. Inför att jag skulle göra skissandet reste jag i slutet av november till Skara för att träffa biskopen och se på domkyrkan. I mappen med materialet hittar jag kopian av ett handskrivet brev ställt till biskop Lars-Göran Lönnermark. Det kan vara skrivet samtidigt som jag lämnade in skissen med mina kommentarer. De sitter i alla fall hophäftade. I brevet beskriver jag hur jag satt kvar i domkyrkan efter vårt sammanträffande. Och hur jag redan då såg kåpan framför mig. Det var biskopen ord om en ljus kåpa och Biskop Brynolfs officium till Kristi törnekrans ära som gav kåpan dess utseende. Kyrkan är också en Mariakyrka. Kåpan skulle ha en ljus skimrande grundfärg, men den kunde inte enbart vara vacker, därför finns det hårda, blodröda linjer rakt genom det vackra. De här linjerna är en förutsättning för att man ska se det vackra. Men där finns också vita rosor, för Marias glädje, och dessutom Marias gyllene stjärnor från stiftsvapnet. På skissen går de vita grenarna - utan törnen men med blad och blommor - direkt över i de nakna röda grenarna med sina taggar. Och tvärtom. Temat för textilierna blev GLÄJDJE - SMÄRTA. Den ljusa skimrande bakgrunden löste jag genom att färga in 6 olika nyanser av guldgult. När jag sedan varpade med varpsticka varpade jag med 10 trådar, två trådar tillsammans med en tråd vävguld. Det blev många guldtrådar. Guldet syns bara när tyget rör sig - det osynliga guldet, kallade biskopen det. Inslaget är vitt och rött. Några stjärnor är broscherade med guld, och en del rosor med vitt silke. Mässhaken blev helt mönstrad med törnet. Törnet har en speciell historia i Skara. Biskop Brynolf (biskop i Skara 1278-1317) fick en tagg från Kristi törnekorna. Han hämtade den själv i Lödöse och bar den till Skara, vandrande barfota. Törnetaggen förvarades sedan i ett relikskrin i domkyrkan fram till reformationen. Enligt vad som berättas var man rädd att den då skulle tas ifrån kyrkan, så den gömdes någonstans i domkyrkans mur. Var någonstans vet bara biskopen och domprosten, den kunskapen har förmedlats från person till person fram till vår tid. Det bekräftade dåvarande domprostden för mig i samband med att jag lämnade kåpan. Till kåpan tillverkades ett silverspänne och en liten silverkula som hänger i skölden. |
||
|
||
De små blyerstanteckningarna på skissen är anteckningar som jag gjort under arbetets gång. |
||
mars 2016 |
||
© Åsa Martinssons textilverkstad |